Jotex tävling
Man kan vinna presentkort på jotex genom att designa ett rum.
Det skulle jag väldigt gärna vilja göra så du kan väl vara söt och gå in och rösta på mitt bidrag?;)
Kanske även passa på att tävla själv? :)
Second hand - Gävle, Sandviken
Jag älskar second hand- eller loppisar som det lite mindre snyggt heter!
Älskar också att det blivit en trend av det hela, hur bra är inte sådanna trender egentligen?
Känns som att människor blir mer och mer miljömedvetna och second hand är inte längre något fult och skabbigt utan något exklusivt.
Man blir förmodligen ensam om plagget eller vad det nu är och så mycket personligare det är.
Tänk vilken historia plagget eller föremålet har.
Och vilken guldgruva loppisar är för den som gilllar den lantliga och shabby chica stilen! Jag är en av dem!
När det är lite rostigt, skavt - vackert!
För att inte tala om hur ekonomiskt det är att handla på loppisar.
Är man som mig pysselintresserad så kan man fixa och trixa mycket själv med sina fynd.
Lite färg gör t.ex. underverk för en trött gammal möbel.
Majoriteten av inredningen i vårt hem är nog second hand fyndat och det som inte är det (masstillverkat, det mesta från IKEA *blärk*) kommer förmodligen snarast att säljas vidare så snart jag hittat nya guldkorn att byta ut dem med.
Hittade en så underbar bokhyllekombination (som jag tyvärr inte köpte) i tre delar med färgade glasrutor i små små rutor och underbara knoppar och handtag. Lite färg på den och den hade sett underbar ut! 400.- för allt. Det är så man smäller av :)
För oss loppisbitna i sandviken är verkligen familjen Solarinne guld!
De har loppisen i örta "saker och ting", nyöppnade "kläder och bling" och ännu nyare "källaren"
SANDVIKEN
På Polhemsgatan 5 finner ni saker och ting. Här säljs allt från böcker, skivor, möbler, kläder, hushållsprodukter och leksaker.
Öppet:
Torsdagar 16-20
Fredagar 10-15
Lördagar 11-15
Lite längre bort på samma gata- Kläder och bling. Här hittar du vuxen- och barnkläder, fina smycken, skor, väskor, sjalar och skärp.
Öppet:
Tisdagar 14-18
Onsdag- fredag 11-15
Varannan söndag har källaren öppet 12-16 på fredriksgatan 69.
Där hittar man möbler och allt möjligt till hushållet.
Ånyo, Galaxenhuset, Storgatan 19-21
Här kan man fynda gamla soffor, köksmöbler, lampor, serviser m.m.
VALBO
Spikens loppis, Gamla spikfabriken, Källvägen 1
Öppet lördagar och söndagar
Här finns riktigt fina gamla möbler!
Återkommande säljare som Gefle katthem m.fl. och även bord för den som vill boka.
GÄVLE
Myrorna, Norra Slottsgatan 3B
Myrorna känner nog de flesta till.
Mycket kläder. Möbler, hushåll, böcker, textil m.m.
Erikshjälpen, Södra Skeppsbron 35
Ganska dyra priser men mycket fint och stort sortiment.
Här kan ni hitta en mer komplett lista på alla second hand butiker.
Älskar också att det blivit en trend av det hela, hur bra är inte sådanna trender egentligen?
Känns som att människor blir mer och mer miljömedvetna och second hand är inte längre något fult och skabbigt utan något exklusivt.
Man blir förmodligen ensam om plagget eller vad det nu är och så mycket personligare det är.
Tänk vilken historia plagget eller föremålet har.
Och vilken guldgruva loppisar är för den som gilllar den lantliga och shabby chica stilen! Jag är en av dem!
När det är lite rostigt, skavt - vackert!
För att inte tala om hur ekonomiskt det är att handla på loppisar.
Är man som mig pysselintresserad så kan man fixa och trixa mycket själv med sina fynd.
Lite färg gör t.ex. underverk för en trött gammal möbel.
Majoriteten av inredningen i vårt hem är nog second hand fyndat och det som inte är det (masstillverkat, det mesta från IKEA *blärk*) kommer förmodligen snarast att säljas vidare så snart jag hittat nya guldkorn att byta ut dem med.
Hittade en så underbar bokhyllekombination (som jag tyvärr inte köpte) i tre delar med färgade glasrutor i små små rutor och underbara knoppar och handtag. Lite färg på den och den hade sett underbar ut! 400.- för allt. Det är så man smäller av :)
För oss loppisbitna i sandviken är verkligen familjen Solarinne guld!
De har loppisen i örta "saker och ting", nyöppnade "kläder och bling" och ännu nyare "källaren"
SANDVIKEN
På Polhemsgatan 5 finner ni saker och ting. Här säljs allt från böcker, skivor, möbler, kläder, hushållsprodukter och leksaker.
Öppet:
Torsdagar 16-20
Fredagar 10-15
Lördagar 11-15
Lite längre bort på samma gata- Kläder och bling. Här hittar du vuxen- och barnkläder, fina smycken, skor, väskor, sjalar och skärp.
Öppet:
Tisdagar 14-18
Onsdag- fredag 11-15
Varannan söndag har källaren öppet 12-16 på fredriksgatan 69.
Där hittar man möbler och allt möjligt till hushållet.
Ånyo, Galaxenhuset, Storgatan 19-21
Här kan man fynda gamla soffor, köksmöbler, lampor, serviser m.m.
VALBO
Spikens loppis, Gamla spikfabriken, Källvägen 1
Öppet lördagar och söndagar
Här finns riktigt fina gamla möbler!
Återkommande säljare som Gefle katthem m.fl. och även bord för den som vill boka.
GÄVLE
Myrorna, Norra Slottsgatan 3B
Myrorna känner nog de flesta till.
Mycket kläder. Möbler, hushåll, böcker, textil m.m.
Erikshjälpen, Södra Skeppsbron 35
Ganska dyra priser men mycket fint och stort sortiment.
Här kan ni hitta en mer komplett lista på alla second hand butiker.
Mörkret inom mig......
Jag vet inte vad det är för fel på mig. Svår panikångest, ja det stämmer ju. Men depression som så många läkare så enkelt vill kalla det. Nej så känns det ju inte riktigt, bara ibland. Men ingen vill lyssna....
Hur länge ska jag behöva må såhär och när ska det vända?
Förmodligen får jag skylla mig själv som slutade med medicinen när jag blev gravid, men jag VÄGRAR utsätta min bebis för andningssvårigheter, spasmer i hela kroppen, problem med sömn, äta och allt vad som kan hända bara för att jag ska må bra.
Så trött på den slitna kommentaren "mår inte mamma bra, mår inte bebis bra", känns inte som det stämmer till fullo med dessa "biverkningar" svart på vitt. Såååå liten chans heter det också. OCH???? Den FINNS ju där ändå!
Har gått igenom åtskilliga läkare och mediciner och förundras hur dålig kunskap läkare har i denna "sjukdom" som faktiskt är så vanlig i dagens samhälle.
Ja, jag har svårt att kalla det för sjukdom och kan inte riktigt acceptera att jag har detta- vad det nu är...känns liksom påhittat fast jag vet att det inte är det.
Klandrar mig själv och är så arg för att jag inte bara kan ta mig ur detta och för att det hela tiden sätter käppar i hjulen för att mitt vardagliga liv ska fungera.
Som idag t.ex. dagen började bra och jag kände mig på bra humör. Hade massa att göra och hade strukturerat upp en plan på hur jag skulle utföra allt. Detta är viktigt för mig för att behålla kontrollen och huvudet klart. Jag behöver mina listor.
Tidsplanen sprack, ville hinna ut innan lunch. Fick inte till håret. Listan började kännas övermäktig. Stressen började göra sig påmind. Och så kom ilskan. Riktad mot min man såklart. Jag vet inte vad jag ska göra med den här ilskan och stressen som tar överhand helt och hållet och måste bara få utlopp för den på något sätt, annars känns det som jag ska sprängas.
Nu har alltså allt gått käpprätt åt helvete och jag vet att jag förmodligen inte tar mig ut på ett enda ärende idag.
Jag vet aldrig hur en dag ser ut, spelar ingen roll om den börjar bra med humöret på topp. Det kan vända så tvärt. Och då känner jag mig så misslyckad.
Just nu är det nog till stor del min graviditet som begränsar mig så enormt mycket som är boven i dramat.
Hatar det jag ser i spegeln.
Kan knappt röra mig, det gör ont, jag blir yr, tappar luften.
Känner mig totalt vilsen för detta är ju inte alls vad jag är van vid. Känner mig helt handikappad.
Men det är bara en del av problemet...
Jag vet att det finns en människa i mitt liv som förstår mig fullt ut, för hon har själv gått igenom detta.
Hur kan man annars förstå? Jag förstår ju inte ens själv.
Förmodligen tycker majoriteten av människorna i min omgivning att jag är väldigt konstig, opålitlig och kanske otrevlig?
Har väntat i en evighet av någon form av utredning på detta, skulle verkligen vilja ha en stämpel på något sätt. Kanke kan det göra det lättare för både mig och min omgivning att förstå.
Tror inte ens min älskade stackars man förstår riktigt hur jag mår och hur ska han kunna göra det?
Jag klarar inte av stress, för mycket saker, nya saker. Särskilt inte på egen hand.
Min man är mitt stora stöd och det är tyvärr han som får ta all skit också.
Förstår inte hur han står ut och jag är så rädd för att han en dag inte ska göra det längre....
Hur länge ska jag behöva må såhär och när ska det vända?
Förmodligen får jag skylla mig själv som slutade med medicinen när jag blev gravid, men jag VÄGRAR utsätta min bebis för andningssvårigheter, spasmer i hela kroppen, problem med sömn, äta och allt vad som kan hända bara för att jag ska må bra.
Så trött på den slitna kommentaren "mår inte mamma bra, mår inte bebis bra", känns inte som det stämmer till fullo med dessa "biverkningar" svart på vitt. Såååå liten chans heter det också. OCH???? Den FINNS ju där ändå!
Har gått igenom åtskilliga läkare och mediciner och förundras hur dålig kunskap läkare har i denna "sjukdom" som faktiskt är så vanlig i dagens samhälle.
Ja, jag har svårt att kalla det för sjukdom och kan inte riktigt acceptera att jag har detta- vad det nu är...känns liksom påhittat fast jag vet att det inte är det.
Klandrar mig själv och är så arg för att jag inte bara kan ta mig ur detta och för att det hela tiden sätter käppar i hjulen för att mitt vardagliga liv ska fungera.
Som idag t.ex. dagen började bra och jag kände mig på bra humör. Hade massa att göra och hade strukturerat upp en plan på hur jag skulle utföra allt. Detta är viktigt för mig för att behålla kontrollen och huvudet klart. Jag behöver mina listor.
Tidsplanen sprack, ville hinna ut innan lunch. Fick inte till håret. Listan började kännas övermäktig. Stressen började göra sig påmind. Och så kom ilskan. Riktad mot min man såklart. Jag vet inte vad jag ska göra med den här ilskan och stressen som tar överhand helt och hållet och måste bara få utlopp för den på något sätt, annars känns det som jag ska sprängas.
Nu har alltså allt gått käpprätt åt helvete och jag vet att jag förmodligen inte tar mig ut på ett enda ärende idag.
Jag vet aldrig hur en dag ser ut, spelar ingen roll om den börjar bra med humöret på topp. Det kan vända så tvärt. Och då känner jag mig så misslyckad.
Just nu är det nog till stor del min graviditet som begränsar mig så enormt mycket som är boven i dramat.
Hatar det jag ser i spegeln.
Kan knappt röra mig, det gör ont, jag blir yr, tappar luften.
Känner mig totalt vilsen för detta är ju inte alls vad jag är van vid. Känner mig helt handikappad.
Men det är bara en del av problemet...
Jag vet att det finns en människa i mitt liv som förstår mig fullt ut, för hon har själv gått igenom detta.
Hur kan man annars förstå? Jag förstår ju inte ens själv.
Förmodligen tycker majoriteten av människorna i min omgivning att jag är väldigt konstig, opålitlig och kanske otrevlig?
Har väntat i en evighet av någon form av utredning på detta, skulle verkligen vilja ha en stämpel på något sätt. Kanke kan det göra det lättare för både mig och min omgivning att förstå.
Tror inte ens min älskade stackars man förstår riktigt hur jag mår och hur ska han kunna göra det?
Jag klarar inte av stress, för mycket saker, nya saker. Särskilt inte på egen hand.
Min man är mitt stora stöd och det är tyvärr han som får ta all skit också.
Förstår inte hur han står ut och jag är så rädd för att han en dag inte ska göra det längre....
Träningslängtan....
Jag är fullkomligt mätt på denna mage och graviditet nu! Vill ha tillbaka min kropp, min ork!
Sitter och läser om träningstips för nyförlösta, försöker lägga upp en träningsplan. Drömmer mig bort...mmm..
Detta väder är riktigt inspirerande också, samtidigt som jag blir tjurig som en liten unge och bara vill dra för alla gardiner. Just nu känns det som ett hån, här sitter jag med min onda rygg och fogar och kan fan inte ens ta mig en prommenad på några ynka hundra meter utan att få ont.
Har köpt en bellybinder från stellaris.se som jag tänkt använda efter förlossningen, i kombination med rekommenderade magövningar. Hoppas verkligen att det ska hjälpa min mage dra ihop sig fortare.
Barnvagnsprommenader, bäckenbotten och knipövningar är väl vad man får nöja sig med i början. Och så magövningarna då.
Fundera på att börja köra lite styra m.m. hemma sedan, iaf i början.
Sitter och läser om träningstips för nyförlösta, försöker lägga upp en träningsplan. Drömmer mig bort...mmm..
Detta väder är riktigt inspirerande också, samtidigt som jag blir tjurig som en liten unge och bara vill dra för alla gardiner. Just nu känns det som ett hån, här sitter jag med min onda rygg och fogar och kan fan inte ens ta mig en prommenad på några ynka hundra meter utan att få ont.
Har köpt en bellybinder från stellaris.se som jag tänkt använda efter förlossningen, i kombination med rekommenderade magövningar. Hoppas verkligen att det ska hjälpa min mage dra ihop sig fortare.
Barnvagnsprommenader, bäckenbotten och knipövningar är väl vad man får nöja sig med i början. Och så magövningarna då.
Fundera på att börja köra lite styra m.m. hemma sedan, iaf i början.
ÖNSKELISTA
* en bra almenacka med plats för träningsdagbok
* löparskor
* nya träningskläder
* ordentliga hörlurar och eventuell mobilväska till träning (vid prommenaderna)
* pilatesmatta och pilatesboll (utan skitkemikalierna i)
* gummiträningsband
* hantlar
Lite som höjer motivationen kanske, ååååh som jag lääängtar. Bort med alla äckliga kilon :P
Nästa projekt blir att leta snygg baddräkt till denna sommar för tror nog inte magen är redo för visning denna sommar ;) En snygg retromodell funderar jag på...kanske i leopard ;))
Skötväska
På min födelsedag i höstas fick jag en symaskin av mina älskade svärisar, svägerskor och min familj och "mormor".
Mycket lustigt att jag önskat mig en sån tycker alla som känner mig ;) Jag som i alla år hotat med att den som köpte en sån åt mig skulle få den kastad i skallen.
Men vad roligt det är att sy!
Har ju alltid älskat att pyssla och kände bara att det skulle vara roligt att kunna sy. Och det är det!!
Jag började med att sy ett par gardiner med spetsomtag till jul. Det gick ju bra och ganska så simpelt.
Sedan fick jag för mig att jag skulle sy en skötväska till bebisen! Galet, brukar vara bra på att ta mig vatten över huvudet och det brukar se så bra ut i huvudet för att sedan sluta i katastrof.
Men inte denna gång, blev faktiskt riktigt bra, förutom en del av tygvalet.
Gick på beskrivning av denna väska, men la till en hel del fickor själv då den beskrivningen bara innehöll en väska. Gjorde också skötbädden avtagbar. 
Gjorde fyra stora fickor innuti för kläder och blöjor. En liten för t.ex. nappar.
Utvändigt gjorde jag en stor "mamma-pappa-ficka" med mobilficka och pennhållare i. En stor avlång ficka och två mindre utvändigt.
